SmåKom i debatten

Läs här hur SmåKoms styrelse vill ha det med telefoni och bredband.

Peter Norman presenterar förslag om förändringar i det kommunalekonomiska utjämningsystemet

Ny skatteutjämning från 2014
Finansmarknadsminister Peter Norman presenterade idag regeringens förslag till skattutjämningssystem, som planeras träda i kraft den 1 januari 2014.
Förslaget bygger på utredningen ”Likvärdiga förutsättningar” som presenterades i april 2011.

Om regeringens förslag godkänns av riksdagen kommer utredningens förslag inom kostnadsutjämningen att genomföras med enbart smärre justeringar. För att kompensera de kommuner som får de största bidragsminskningarna i det nya systemet, revideras inkomstutjämningen på regeringens initiativ. Kommuner som Täby, Danderyd och Lidingö får då en lägre sammanlagd effekt av att kostnadsutjämningens barnomsorgsdel inom rättas till.

SmåKom har länge arbetat med frågan om den orättvisa skatteutjämningen, och välkomnar att
ett besked äntligen kommer från regeringen. När kommunerna nu får en rättvis ersättning i utjämningssystemet,
byggd på dagens förhållanden, kommer vi mycket närmare utredningens ambition om likvärdiga förutsättningar.
Ett antal små kommuner har varit tvungna att inför 2013 höja skatten, eftersom det dröjt med tillrättaläggningen av skatteutjämningen.
Skillnaden i skatteuttag mellan rika och fattiga kommuner har därmed ökat. Solna kommun har 2012 en total skattesats 29,22 kronor,
medan Ragunda kommun har en total skattesats på 34,17 kronor. På den genomsnittliga skattekraften 180 000 kr förlorar man netto 8 910 kronor per år om man bor i Ragunda. Det kan därmed konstateras att om utjämningssystemet är tillväxthämmande, så gäller det framförallt i högskattekommuner,
som förträdesvis är små kommuner på landsbygden.

Följ presentationen på www.regeringen.se

Nya medlemmar – Malå och Sorsele kommuner

Årets sista styrelsemöte hölls 11-12 december i Sveriges största kommun, Stockholm, med 880 008 invånare*) Styrelsen beslutade bland annat att som medlemmar i SmåKoms vänförening anta två av Sveriges mindre kommuner, Malå med
3 202*) invånare och Sorsele med 2 688*) invånare.

I styrelsen behandlades vidare remissvar på Boverkets utredning om Bostadsförsörjningslagen. Synpunkterna ska lämnas till Socialdepartementet senast den 18 januari 2013.

En mediestrategi ska tas fram för SmåKom, beslutade styrelsen också. Arbetet påbörjas nu.

Styrelsen fick information från SKL genom avdelningschef Gunilla Glasare, som tog upp byggkravsutredningen, bestämmelser om byggande och buller, arbetet med strandskydd, regionaliseringsfrågan och kommunikationssystemet RAKEL.

Styrelsen träffas igen den 21 januari 2013.

Gunilla Glasare, SKL, informerar.
Gunilla Glasare, SKL, informerar.
Styrelsen den 12 december 2012: Sven-Åke Draxten, Eva Johansson, Calill Ohlson, Jan Bohlin, Peter Lindroth.
Styrelsen den 12 december 2012: Sven-Åke Draxten, Eva Johansson, Calill Ohlson, Jan Bohlin, Peter Lindroth.

 
*) befolkningstal 2012-11-01

Landsbygdsprogrammet: SmåKom har tyckt till!

SmåKom var i september tillsammans med Helas Sverige ska leva och LRF inbjuden till ett samtal om uppföljning av EU:s landsbygdprogram. Initiativet till samtalet hade tagits av Iréne Oskarsson, ordförande i riksdagens utskottsgemensamma grupp för uppföljningen. Vissa stöd behandlades: stödet till mikroföretag, grundläggande tjänster och  biogasproduktion.

Från organisationernas sida framfördes framför allt att byråkratin kring EU-stöden är alltför komplicerad med många myndigheter inblandade, liksom en rigorös uppföljning av beviljade stöd. Det är sannolikt ett skäl till att stödet för mikroföretag inte används till fullo.  Lönsamhetsproblem med biogasprojekt togs också upp. Det är svårt att få kalkylen för produktionen att gå ihop för närvarande.

”Grundläggande tjänster” har på ett positivt sätt bidragit till bland annat bredbandsutbyggnad.

Gruppen har nu publicerat resultatet av sitt arbete inklusive samtalen, där våra synpunkter vävts in.  Läs informationen från regeringen nedan:

 

Pressmeddelande

Landsbygdsprogrammet positivt för landsbygdens utveckling

Det svenska landsbygdsprogrammet kan förenklas och myndigheternas handläggning vidareutvecklas. Det är en slutsats när miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet har följt upp programmet. Programmet upplevs dock som positivt för landsbygdens utveckling. Detta även om programmet antagligen inte kommer att nå ända fram till målen.

Det nuvarande landsbygdsprogrammet gäller från 2007 till 2013. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Utskotten har särskilt följt upp resultaten av stöd till mikroföretag, grundläggande tjänster som dagligvaruhandel och bredbandsutbyggnad och stöd till biogasproduktion. Ledamöter från alla riksdagspartier har varit med i uppföljningsgruppen.

Uppföljningen visar att resultaten upplevs som positiva för landsbygdens utveckling, men programmet kommer antagligen inte att nå ända fram till målen för åtgärderna:

Stödet till mikroföretag är viktigt för utvecklingen av företag, men det är svårt att peka på mätbara resultat.

Det var i början svårt att få in ansökningar som passade in i stödet till grundläggande tjänster.

Stödet till biogasproduktion är i flera fall avgörande för företagens investeringsbeslut, men det finns problem med biogasens lönsamhet. Efterfrågan på stödet är dessutom större än tillgången på pengar.

Uppföljningsgruppen konstaterar att det i dagsläget är för tidigt att slå fast vilka slutresultat som landsbygdsprogrammet kommer att ge. Gruppen betonar att det också är viktigt att uppmärksamma resultat som inte är enkla att mäta.

Behövs samverkan och samordning

Uppföljningsgruppen menar att landsbygdsprogrammet kan förenklas och myndigheternas handläggning vidareutvecklas. Det behövs samverkan och samordning mellan myndigheternas insatser och en förbättrad samordning mellan de olika stöden till landsbygden. Det är viktigt att det blir enklare att ansöka om stöd för att minska risken att de som söker gör fel. Det är också viktigt att myndigheterna förbättrar sin hantering av stöden.

Landsbygdsprogrammet har gjort att landsbygdsfrågor uppmärksammats på olika sätt. Landsbygden är en resurs för hela Sveriges utveckling, och uppföljningsgruppen anser att det är viktigt med ett långsiktigt arbete för landsbygdsutveckling. Det är också viktigt med lokalt deltagande och regional anpassning, och det är betydelsefullt att staten har ett brett synsätt på landsbygdens möjligheter till utveckling.

För mer information

Ledamöter i den utskottsgemensamma uppföljningsgruppen har varit följande: 

Dokument

Rapport från riksdagen 2012/13:RFR4 Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet 

Magnus Korkala
Informationsenheten, 08-786 40 79, 020-349 000

 

Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Telefon: 08-786 40 00(växel) www.riksdagen.se 
Frågor om riksdagen Telefon: 020-349 000 E-post:riksdagsinformation@riksdagen.se

 

SmåKoms yttrande – PBL och plan- och byggförordningen

Här kan du läsa vad SmåKom tycker om förslag till vissa ändringar, framför allt angående sanktionsavgifter, i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen.

registrator@social.ministry.se ; s.pbb@social.ministry.se
Socialdepartementet Fredsgatan 8
103 33 STOCKHOLM

Remissvar - förslag till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338)
SmåKoms synpunkter i sammanfattning

SmåKoms resonemang

En av erfarenheterna sedan den nya plan- och bygglagen antogs 2010 är att sanktionsavgifterna i vissa fall har blivit orimliga. En olovlig industribyggnads avgift kunde exempelvis öka från 25 000 kr till 300 000 kr. Även eldstäder, i vissa fall insättning av en kassett i en öppen spis, har föranlett mycket höga sanktionsavgifter, då sanktionen varit kopplat till byggnadens yta.

Att detta rättas till är bra. Avgifterna i förordningen baseras på prisbasbelopp. Ett önskemål som effektiviserar är att avgifterna presenteras i kronor och uppdateras av exempelvis Boverket årligen.

SmåKom anser att möjligheten för kommunen att sedan sätta ned avgiften ytterligare är positiv. För att säkerställa likabehandling behövs dock förbättrad vägledning från Länsstyrelsernas sida till kommunerna.

För att öka kunskapen om bygglovs- och anmälningsplikt bedömer SmåKom att det behövs ytterligare information från Boverkets sida.

I beslut om detta yttrande har hela SmåKoms styrelse deltagit:

Ordförande Peter Lindroth från Karlsborgs kommun, vice ordförande. Kerstin Sjöström från Nordmalings kommun, Calill Ohlson från Askersunds kommun, Sven-Åke Draxten från Bräcke kommun, Eva Johansson från Svenljunga kommun, Anders Ljung från Kinda kommun samt Jan Bohlin från Hagfors kommun.

Peter Lindroth                                                                                         Hilkka Eskelinen

Ordförande i SmåKoms styrelse                                                         Sekreterare i SmåKoms styrelse

Här är bredbandsguiden!

Undrar du hur du ska göra för att få bra bredband i hela kommunen?
Klicka här nedan så kommer du till Bredbandsguiden. Det finns två versioner:
Bredbandsguiden - handbok och
Bredbandsguiden —kortversion
God läsning!