Remissvar – Post- och telestyrelsens rapport Affärsmöjligheter med bredbandskanalisation Nytta, modeller och förslag på främjande åtgärder
Ärendenummer N2011/7075/ITP
Sammanfattning av SmåKoms synpunkter (våra kursiveringar)
- SmåKom anser att ansvaret för att tillhandahålla förutsättningar för bredband är samhällets, om det inte finns en kommersiell grund för en kanalisationsmarknad, i likhet med annan infrastruktur som vägar och järnvägar, el och telefoni.
- SmåKom anser att Regeringens mål, att 90 % Sveriges befolkning ska ha 100 mb bredband 2020, måste höjas. Rapporten visar att det är möjligt att till rimlig kostnad dra fiberkabel till alla byggnader i Sverige som har el.
- SmåKom förordar att möjligheten till luftkanalisation utvecklas, där fiberkabel placeras i befintliga eller nya luftledningar för el.
- Kommunernas bredbandsstrategier kommer att täcka hela landet, varför SmåKom anser att den regionala nivåns insats kan begränsas till att ge råd och stöd, bland annat om finansiering, och bidra till att arbetet fortskrider i kommunerna.
Synpunkter enligt rapportens kronologi
3 Utbud och efterfrågan
3.1.2 Ett potentiellt större framtida utbud
Ur rapporten: ”I samband med markförläggning av elkabel är det troligt att elbolagen i ett ökande antal fall kommer att förlägga kanalisation som kommer att användas för bland annat fiberkabel.”
Ny teknik (lågtryckssystem) kan också göra det aktuellt att bygga ut VA-systemen på landsbygden. Vid sidan av energinäten kan utbyggnaden av dessa nät användas för att samförlägga bredbandskanalisation.”
- SmåKom anser att det krävs en reglering så att kanalisation för fiberkabel normalt alltid förläggs i samband med grävning (=pliktrör).
3.2 Nuvarande efterfrågan
3.2.1 Efterfrågan på infrastruktur
Ur rapporten: ”I många geografiska områden där slutkundsunderlaget är begränsat (framför allt i glesbygd och landsbygd) finns det idag ingen eller begränsad tillgång till bredbandstjänster med någon 2
högre överföringskapacitet. I många sådana områden kan man … inte heller förvänta sig kommersiell utbyggnad….. Ny infrastruktur etableras …. i de mest kapacitetskrävande och marknadsmässigt attraktiva områdena.”
- SmåKom anser att staten och kommunerna måste erbjuda likvärdig tillgång till bredbandstjänster i alla områden, där det genom marknaden inte sker någon etablering.
3.2.3 Efterfrågan på hyra, köp och byte av kanalisation
Ur rapporten: ”Det finns rationella ekonomiska argument att använda befintlig infrastruktur i stället för att lägga ned helt ny inklusive kanalisation”.
- SmåKom anser att staten (genom PTS) och kommunerna måste skaffa sig kunskap och styra utvecklingen så att befintlig infrastruktur snarast börjar användas i största möjliga utsträckning.
Ur rapporten: ”…det finns en betydande skillnad i efterfrågan på kanalisation mellan tätort och landsbygd/glesbygd.”
- SmåKom ifrågasätter detta påstående, som inte är förklarat, såvida det inte endast avser antalet personer som efterfrågar tjänsten, som ju är färre i landsbygd/glesbygd.
Ur rapporten: ”I glesare delar av landet är infrastruktur för elektronisk kommunikation över huvud taget en bristvara. Efterfrågan finns dock……. I många byar pågår indragning av fiber och byggande av accessnät. Dessa hyr eller efterfrågar i ett inte obetydligt antal fall kanalisation.”
- SmåKom anser att denna pågående utveckling ska stöttas fullt ut.
3.2.4 Samförläggning av ny kanalisation
Ur rapporten: Generellt sett har samförläggningsgraden mellan energibolagen och de som anlägger bredband enligt vad PTS erfar legat under 15 procent trots att merparten av bolagen i god tid informerat på sina hemsidor om kommande projekt.
- SmåKom anser att detta kan årgärdas genom en utveckling av ett verktyg, exempelvis ”Ledningskollen”, där alla kan hitta information på ett och samma ställe. Samförläggningsgraden måste höjas; här föregår landsbygden med goda exempel genom byalagens engagemang, som nämns i rapporten.
3.3 En potentiellt större framtida efterfrågan på kanalisation
3.3.1 Samförläggning av ny kanalisation
Rapporten: ”Länsstyrelsen i Örebro har i sin återkommande genomgång av kanalisationsstödets utnyttjande tydligt visat att kostnaderna för nya bredbandsnät kan minska på ett avgörande sätt med hjälp av samförläggning.”
- SmåKom anser att det är ett anmärkningsvärt samhällsekonomiskt resursslöseri att vi inte redan utnyttjar denna potential. Vi kan bara spekulera kostnaderna när ”onödiga” kanalisationer sker och vad vi går miste om i utvecklingen på grund av avsaknad av bredband framför allt på landsbygden.
3.3.2 Hyra, köp och byte
Rapporten: ”Tillgång till befintlig kanalisation, både när den är optimerad för fiber eller när den kan iordningsställas för fiberdragning innebär betydande kostnadsbesparingar och har ett kommersiellt värde. Detta visar på en potential för affärer med kanalisation.”
- SmåKom anser att det är positivt att vi har befintliga resurser som ett alternativ till nyanläggning av kanalisation, och vi hoppas att vi snart kommer igång med att utnyttja denna överallt i landet.
4 Vad påverkar möjligheterna att göra kanalisationsaffärer?
4.1 Sambyggnad/förläggning av ny kanalisation
4.1.1 Marknadsmässiga frågor
Rapporten: ”Hos både teleoperatörer och energibolag finns ett uttalat intresse för samförläggning. Energibolagen behöver få hjälp med att finna intresserade motparter. Elbolagen uppger att det tar för mycket kraft och tid att hitta alla som skulle kunna vara intresserade.
- SmåKom anser att informationsbristen kan avhjälpas genom att ett verktyg, exempelvis ”Ledningskollen” , ”CESAR” eller ”ICC” utvecklas, och att PTS under tiden ska erbjuda en kundtjänst dit aktörerna kan vända sig för att hitta varandra.
Rapporten: ”….el – fortfarande på ett annat sätt än bredband – är en absolut nödvändighet för i stort sett alla bostäder och arbetsplatser.”
- SmåKom anser att denna inställning efter drygt 20 års allmän tillgång till Internet inte är relevant. Bredband är, anser vi, nästa steg i den samhälleliga infrastrukturen efter elektrifiering och telefoni.
4.1.2 Rättsliga frågor
Fastighetsrättsliga frågor
- SmåKom föreslår att den fastighetsrättsliga juridiken utreds, lagar ändras vid behov och avtal standardiseras i syfte underlätta samförläggning i så stor utsträckning som möjligt.
Kommunala frågor
Rapporten: ”Det finns ingen enhetlig policy bland kommuner när det gäller tillträde till kommunal mark för ledningsdragning, och variationen i villkor mellan kommuner är stor. I en del av dessa fall har kommuner incitament att skydda egen verksamhet på bredbandsområdet, varför det finns en risk att de hyr ut marken på orimliga, diskriminerande eller oklara villkor. ”
- SmåKom anser att kommunerna ska uppmärksammas på detta och anmodas att ha en öppen attityd med målet att erbjuda medborgarna bästa möjliga bredband.
Reglering
Rapporten: ”Pliktrör” är en annan variant av tvingande regler. Detta innebär ett obligatoriskt samförläggande av tomrör för optisk fiber, exempelvis knutet till grävtillstånd från kommunen, vid anläggande av annan infrastruktur.
- SmåKom förordar en reglering i fråga om pliktrör där optisk fiber saknas, och vi instämmer i slutsatsen att pliktrör är positivt för bredbandsutbyggnaden. En utredning
(som föreslås) måste ske skyndsamt. Den måste också beakta de ekonomiska konsekvenserna av regleringen.
4.1.3 Teknik och kvalitet
Rapporten: ”Enligt en gammal överenskommelse ska telekabel läggas upp till en meter i sidled från elledningen. Avståndet behövs inte för optofiber, men denna eller motsvarande normer kan fortfarande användas av bl.a. kommuner. Detta påverkar kostnaderna för samförläggning.”
- SmåKom anser att kunskapen omedelbart måste spridas och överenskommelsen ändras.
4.2.2 Rättsliga frågor
Markfrågor
- SmåKom anser att en statlig utredning av markfrågorna - som föreslås av Bredbandsforum - kan vara befogad, och att det i så fall ska ske samvekan och samråd med Lantmäteriet.
4.2.3 Teknik och kvalitet
Rapporten: ”Om kanalisation ska kunna vara en produkt som säljs vidare skulle det generellt krävas bättre system för att kanalisationsägaren skulle veta var, i vilken omfattning och av vem, de sålt utrymme till. Rent tekniskt är dock detta möjligt.”
- SmåKom undrar: Vad hindrar att vi använder oss av den tekniken?
Exemplet Spanien – praktiska och tekniska frågor kring tillträde till befintlig kanalisation
Rapporten: ”Den reglerade tjänsten ska erbjudas på nationell basis men omfattar endast mark i tätorter/storstäder.”
- SmåKom undrar hur det fungerar på den spanska landbygden?
5 Vilka modeller skulle kunna möjliggöra fler kanalisationsaffärer?
5.1 En neutral part som investerar långsiktigt
5.1.1 En neutral part har tid och kan hantera risk
- SmåKom anser att resonemanget om ett ”Infrastructure Clearing House” (ICC) för kanalisationsaffärer och mäkleri av utrymme är sakligt. En förutsättning är att utvecklingen på landsbygden befrämjas enligt plan, nämligen att 600 000 nya användare möjliggörs i områden där kommersiell utbyggnad inte skulle ske. ICC bör kopplas till PTS. SmåKom stöder förslaget att frågan om ICC utreds närmare.
5.2 Sambyggnad i luftledningar
5.2.1 Möjligheter till sambyggnad
Rapporten:” Mellanspänningssystemet (i mark och luft) har näst intill 100 procents täckning i Sverige. Alla byggnader som är elanslutna idag har sin anslutning via ett mellanspänningsnät med undantag för den sista biten som utgörs av en lågspänningsledning som är upp till 500 m men oftast avsevärt kortare.”
- SmåKom anser att fiberkabel ska sättas upp i elledningarna på landsbygden så snart det kan ske. Ägande, ansvar och avtal behövs och behöver kanske utredas, men därefter är det bara att skrida till verket. I norra Sverige finns som vi förstår goda erfarenheter, som
bör tas tillvara. Även lågspänning kan användas till luftakanalisation vilket innebär att man når byggnaderna. I de fall ny luftledning byggs ska naturligvis en fiberkabel samförläggas (=”pliktkabel”).
5.3 Privat bolag hyr ut på neutrala grunder
5.3.1 En kommersiell modell för konkurrensneutral uthyrning
Rapporten: ”I Nederländerna finns en marknadsdriven lösning på tillgången till grundläggande kommunikationsinfrastruktur.”
- SmåKom konstaterar att Nederändernas befolkningsstruktur är sådan att detta möjiggörs där, förhållandena är helt andra i glesbefolkade Sverige.
5.4 Privat bolag bygger plattform på kommersiella grunder
5.4.1 Bolaget administrerar, dokumenterar och förmedlar
Rapporten: ”I Norge finns ett företag som specialiserat sig på lösningar för koordinering och hantering av grävaktiviteter på nationell basis. Företaget har sitt ursprung i Telenor.
Företaget erbjuder en rikstäckande tjänst och uppskattas hantera 135 000 kundförfrågningar och 60 000 kabelanvisningar om året. Dess målgrupp och kunder är ledningsägare från el- och telekombranschen, kommuner, ban- väg- och trafikverk. Grävningar anmäls av den som gräver.”
- Småkom anser att den norska lösningen är intressant och ett alternativ till PTS:s ”Ledningskollen”. Rapporten visar på många fördelar och endast en nackdel: hotet mot rikets säkerhet. Detta hot finns dock i alla öppna samhällen och allmänintresset måste väga tyngre här.
5.5 Befintliga IT-plattformer vidareutvecklas
5.5.2 Utveckla Ledningskollen för kanalisationsfrågor
Rapporten: ”Ledningskollen (hos PTS) är en förmedlingstjänst. Den som planerar att gräva kan få besked om vilka aktörer som har olika typer av infrastruktur nedgrävd inom ett visst geografiskt område. Tjänsten fungerar för privatpersoner, företag, myndigheter, kommuner och andra som planerar att gräva, schakta eller spränga på en specifik plats. I nuläget är Ledningskollen inte helt anpassad för kanalisation.
- SmåKom anser att Ledningskollen utgör en bra grund för att utveckla en kanalisationstjänst eller utgöra basen för en ny. Se också ovan.
5.5.5 Utveckling av stadsnätens erbjudande
- SmåKom anser att också CESAR kan utvecklas som ännu ett alternativ till Ledningskollen som en nationell tjänst. Utvecklingen har under de senaste åren varit omsättningsmässigt positiv.
6.2 Kommunerna
- SmåKom instämmer i att kommunerna även fortsatt ska stödja lokala utvecklingsgrupper som byalag i arbetet med fiberbaserat bredband
- SmåKom instämmer i att kommunerna ska se till att kanalisation finns tillgängligt och ställa krav på samförläggning och samordning.
6.3 Staten
- SmåKom instämmer i rapportens resonemang om Trafikverkets roll och uppdrag.
6.3.3 Samordning m.m.
Länsstyrelserna
- SmåKom poängterar att Länsstyrelsernas roll ska vara just informerande, stödjande och rådgivande gentemot kommunerna, utöver uppföljningsansvaret mot den centrala statsmakten.
6.3.5 Användning av existerande finansiellt stöd
Stöd utgår för visst anläggande av kanalisation
- SmåKoms syn är att de myndigheter som är ansvariga för de finansiella stöden ska verka för att dessa används i så stor utsträckning som möjligt för att befrämja syftet med förbättrad kanalisation. Kunskap måste spridas om vilka stödformer som finns, och enkel administration ska vara en ledstjärna.
6.5.3 Behovet av regional samordning
Rapporten: ”Bredbandsforum föreslår att länsstyrelsernas tilldelas ett tydligt samordnings-, uppföljnings- och återrapporteringsansvar för det kommunala bredbandsarbetet.”
- SmåKom anser att kommunerna ska ha ansvar för sitt bredbandsarbete och att kommunerna ska tillfrågas om behovet av det statliga samordningsarbetet via länsstyrelserna. Bredbandsforums kommungrupp bör också tillfrågas.
6.5.4 Kommunala bredbandsstrategier
- SmåKom instämmer i att alla kommuner bör ha en bredbandsstrategi. Den vägledning till strategi som Bredbandsforum tagit fram bör spridas till alla.
6.5.5 Tillträde till mark
Rapporten: ”PTS stödjer Bredbandsforums förslag om en utredning av en neutral part, t.ex. i form av en statlig offentlig utredning.”
- SmåKom anser att ett resonemang i första hand ska föras med Lantmäteriet, som har sakkunskap i markfrågor.
6.6 EU:s roll
6.6.1 Nya finansieringsinstrument
- SmåKom välkomnar EU:s ansats om nya finansieringsinstrument.
