Skatteutjämningskommittén lämnade sitt förslag till nytt utjämningssystem, ”Likvärdiga förutsättningar” under 2011. Förväntningarna var att en proposition skulle komma under våren.

I listan över vårens propositioner finns dock inte förslaget med. En fråga har i januari ställts i riksdagen till  finansmarknadsminister Peter Norman om läget med förslaget. Han har svarat att  ”beredning pågår” och att han återkommer. Samma svar lämnar Finansdepartementet när SmåKom
ringer upp och frågar.

SmåKom kommer att ta upp frågan som en av fyra punkter vid vårt möte med de olika partiernas riksdagsledamöter vid kommande månadsskifte. Vi överväger också att ge frågan ökat utrymme vid vår Rikskonferens i april.

Utredaren Björn Sundström säger att ungefär 90% av de ca 300 remissvaren tillstyrkte skatteutjämningskommitténs förslag.

Bland annat Svenljunga kommun och Herrljunga kommun har tillskrivit regeringen i frågan.

SmåKom  var inbjuden till Norberg den 6 februari för att  delta på ett öppet sammanträde med kommunfullmäktige. Kvällens rubrik var  ”Att vara eller inte vara en egen kommun – det är frågan” och moderator var journalisten Lotta Gröning,  som också är bosatt i Norberg.

Kommunfullmäktiges ordförande Sten Nordström inledde kort, oc därefter hörde vi udner Lottas ledning först Fagerstas kommunalråd Stig Henriksson. Han beskrev Sveriges kommunala tillstånd, med en spännvidd mellan Bjurholm med drygt 2 400 invånare och Stockholm med drygt 800 000,  och alla andra 288 kommuner däremellan.  Med väldigt olika förutsättningar för de uppgifter man enligt lag har att utföra.

Varför ska man då vara befolkningsmässigt stor?  Större inte är bättre, det finns ingen forskning som kan belägga det, menade Stig. Dessutom krävs folkomröstning, och folket vill nog inte att kommuner slås samman. Sedan kommunsammanslagningen på 70-talet har tvärtom kommuner delats.

Det krävs dock att staten gynnar boende på landsbygd genom framför allt bra och rättvisa infrastruktursatsningar.

Räddningschefen Mats Jansson beskrev det samarbete som finns med fem deltagande kommuner nom räddningstjänsten. Där övervägde fördelar som bättre ekonomi och beredskap och lättare att rekrytera specialister som brandingejörer, men Mats  konstaterade att hänsyn också måste tas och alla kommuner  känna att de kan påverka.

SmåKoms ordförande Peter Lindroth tog därefter till orda och presenterade först SmåKom som ett kompetenskomplement till SKL, där vi tillför landsbygdsperspektivet.

Vänföreningens  58 kommuner  utgör 4,6% av Sveriges befolkning och 32% av Sveriges yta.

Frågan att slå ihop kommuner har aldrig varit aktuell inom SmåKom. Bräcke och Ragunda lever vidare självständiga kommuner efter en folkomröstning om sammanslagning för ett antal år sedan.

Peter menade att riksdag och regering  måste våga diskutera assymmetri i lagstiftningen. Är det rimligt att alla kommuner, små som stora, ska ha samma uppgiftskarta? Utöver vård, skola och omsorg borde det finnas möjlighet till varierande service.

Frågor som SmåKom driver och som är helt avgörande för framtiden är att liggande skatteutjämningsförslag antas, och att servicen på landsbygden inte urholkas.  Även finansieringen av byggandet är vital.  Fysisk och digital infrastruktur krävs också för små kommuners överlevnad.

Leo Olsson som är ”fritidsnorbergare” fick därefter beskriva glädjen i att tillbringa lediga stunder i Norberg. Han förde fram närheten till storstäder som Stockholm och Uppsala, och påtalade behovet av bättre kollektiva kommunikationer. Det trodde Leo skulle uppmuntra till ännu fler fritidsbesökare. Särskilt med det rika sport-, kultur- och musikliv som redan finns i Norberg.

Lotta Gröning uppmanade slutligen publiken att räcka upp handen för att visa om de var för att Norberg även fortsatt skulle vara en egen kommun. I stort sett alla händer höjdes.

Efter gott kaffe och samspråk lämnade vi Norberg, inspirerade av den entusiasm som vi upplevt.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) höll den 1 februari ett möte med företrädare för kommuner, kommun- och regionalförbund med anledning av den nya programperioden
2014-2020 för EU-stöd. Syftet är att få synpunkter som kan ges till aktuella departement och tas med i beslutsgången.

Strukturfonderna, som består av social- och regionalfonderna, har funnits under flera programperioder och pengar från dem har använts till många projekt i Sverige. Makten över fondernas medel ligger idag på förvaltningsmyndigheterna, som är Tillväxtverket för regionalfonden och ESF-rådet för sociala fonden.

Dagens möte syftade också till att se hur det lokala inflytandet skulle kunna stärkas under
den nya programperioden, bland annat vad gäller ägandet av projekten på regional och lokal nivå.

Inledningsvis fick vi höra hur man förbereder den nya programperioden nationellt och på
EU-nivå. Det blir mera fokus på mätbara resultat och att satta mål nås. Man strävar också efter att samordna strukturfonderna med landsbygdsutveckling och havs- och fiskepolitik, med ett regelverk för alla fonder. Även mindre byråkrati är ett mål.

Några problem som upplevs lokalt/regionalt:

• Ansvarsfrågor – aldrig tillräckligt belysta. Vem äger olika led i en besluts-
  och beredningsprocess? Papper och hjärta är inte alltid överens.
• Att inte ha mandat att ändra i programmet (ligger på Övervakningskommittén).
• Man äger inte urvalskriterierna för projekten(det gör förvaltningsmyndigheten).
• Det finns för lite medel till administrativt stöd för regionerna.
• I övrigt också stort beroende av stödfunktioner i den komplicerade ansökningsprocessen. Projektansökare som är proffs får projekten.
• Fokus på projektet - inte den strategiska bilden av om projektet leder till önskad utveckling av regionen. För övrigt: har projektet fått någon effekt alls?

Efter att förmiddagen ägnats åt nuläget var eftermiddagen framtidsinriktad.

Frågeställningarna rörde

Förvaltande myndighet – lokalt, regionalt eller centralt?
Hur sker förankring till regional utvecklingsstrategi så att önskad utveckling uppnås?
Hur följer vi upp projektens mål och resultat? Vad lär vi oss av projekten?
Vår roll på kommunnivå?
Frågorna diskuterades i grupper. Många synpunkter framfördes. En sammanställning kommer ut före nästa möte, som hålls den 20 mars. Fortsättning följer!